Frankrike, Belgien och Limpertsberg

Nu är det dags att uppdatera er igen med vad vi har sysselsatt oss med på sista tiden. Vi hade en röd dag här i Lux förra veckan så Richard var ledig tor-sön och vi har varit fullbokade från morgon till kväll.

I torsdags lånade vi en bil av SEB och begav oss till vår franska granne Metz. Där gick vi bara runt och strosade på kullerstensgator och torg, kikade i inredningsbutiker och avnjöt lite crepes på en uteservering. Ännu en charmig grannstad men jag måste nog påstå att Trier är favoriten än så länge.

Vi fick behålla SEBs lånebil även på fredagen så då passade vi på att åka till IKEA, i Belgien. Ja, så nära är det till alla grannländer. Man tar bilen 20-30 min för att besöka IKEA och så hamnar man utomlands, inga konstigheter. Vi köpte på oss en stor soffa, två dubbelsängar, en garderob, ett skrivbord och en stol. Vi ville givetvis slippa äktenskapsprovet att skruva ihop dessa möbler tillsammans men vill man ha dem monterade får man betala 20%(!!!) extra. Så resten av helgen gick åt till att skruva möbler och trots lite blåsor på händerna och ryggvärk var det faktiskt ganska kul. Vi klarade äktenskapsprovet galant utan minsta diskussion. Mitt hat till IKEA har förvandlats till hatkärlek.

Vi bor nu alltså i en lägenhet som sakta men säkert börjar likna ett hem. Trots en del möbler ekar det dock forfarande då lägenheten är relativt stor. Området vi bor i är jättefint och vi har gångavstånd till det mesta.

20130514-171759.jpg20130514-171809.jpg20130514-171821.jpg

Limpertsberg – vårt nya hem

Idag fick vi nycklarna till vår lägenhet! Den ligger i Limpertsberg, ett område som alla här i Lux rekommenderat. Det är 10 min gångväg till en stor park eller in till stadskärnan. Dessutom har den tre sovrum och är dubbelt så stor som den vi hade i Hong Kong. Nu när vi har en lägenhet gäller det bara att skapa sig ett hem också. Det lär ta sin tid med tanke på att vi inte har några möbler, men kul kommer det bli. Snart är ni alla välkomna att bo i vårt gästrum.

Vår tyska granne

Igår blev det aldrig en tripp till Paris utan en dagsutflykt till vår tyska grannstad Trier. Trier sägs vara Tysklands äldsta stad och det avslöjade genast all vacker gammal arkitektur. Det är en väldigt vacker och charmig stad där man kan skymta vinodlingar i utkanten. Staden var full av människor som njöt av det fina sommarvädret och varenda uteservering var smockfull. Vi njöt av en drink i solen på torget och senare ev en glass nere vid Moselfloden. Det tog bara 40 min med tåg att ta sig dit och kostade ynka 9€ tur och retur så dit ska vi ta med många gäster. Trier är vårt nya Shenzhen.

20130505-144450.jpg

20130505-144457.jpg

20130505-144502.jpg

20130505-144508.jpg

Första intrycket

Här kommer en lägesrapport från ett 20 grader varmt och soligt Luxemburg.

Lägenhetsjakt
Vi hade bestämt oss för en lägenhet och fått bekräftat att den var “reserverad” för oss och att det bara fattades att kontraktet skrevs på. Av erfarenhet vet jag att inget någonsin är klart förrän papper är påskrivna, vad det än gäller. Visst hade jag rätt också. Det är ett helt nybyggt hus. Hälften av lägenheterna är redan uthyrda och vi valde en av de som fortfarande var lediga men nu har ägaren av huset kommit fram till att han själv ska ha just den lägenheten. Lite sent påkommet kan tyckas. Så nu står vi och väljer mellan de andra två. Ena har två sovrum och är perfekt för oss bortsett från ett fult kök. Den andra har ett kök mer i vår smak och egentligen ett bättre vardagsrum men en sämre hall och istället tre sovrum. Ett extra rum att möblera. Vilken ska vi välja?

Staden
Staden är väldigt vacker och unik. Här hittar man onändligt med vackra byggnader, färgglada fasader, charmiga torg och stora parker. För att inte tala om alla mysiga restauranger och bistron. Jag har även upptäckt att shoppingen är mycket bättre än jag trodde. Det kan ju bli lite jobbigt att ta tåget till Paris varje gång man är shoppingsugen, eller inte 🙂
Den största nackdelen är att staden är väldigt levande på vardagar men dör lite på helger, eller rättare sagt söndagar. Alla butiker, de flesta restauranger och även matbutiker(!) är stängda. Detta resulterar i en stad lika öde som Hong Kong under en T8. Alla verkar ta bilen och resa till någon närliggande stad så vi räknar dagarna tills vi kört ner vår lilla pärla. Då blir det roadtrips. I helgen blir det nog tåget till Paris istället.

Språket
Jag och Richard bestämde oss väldigt snabbt för att lära oss franska nu när vi bor i ett fransktalande land. Jag trodde dock att de flesta skulle tala engelska och att man inte dagligen skulle höra eller behöva utnyttja den franska språket men som tur var hade jag fel. Går du in i en butik möts du genast av ett bonjour och när du avslöjar dig själv med att svara med en konstig brytning så fortsätter de att tala franska med en. Förklarar jag på engelska att jag inte pratar franska så ler de och fortsätter på franska. Dessutom är många menyer enbart på franska så man använder flitigt lexikon-appar på mobilen. Nu har dock Richard ett stort försprång som redan studerat franska i många år medan jag kämpade på med spanska. Vi ska ändå försöka gå en kurs tillsammans så får vi se hur det går. Önska oss lycka till 🙂
Luxembourg 1109 Luxembourg 1092 Luxembourg 1124 Luxembourg 1089

Lägenhetsjakt

De första dagarna här i Lux undvek jag att blogga för att inte ge staden en orättvis bild. Det varma sommarvädret Richard talat så gott om var som bortblåst, jag var trött efter tidsomställningen och har självklart dragit på mig en rejäl förkylning på flyget. Allt det här parallellt med att hemlängtan till Hong Kong var total gjorde helgen lite kämpig. Nu känns det däremot bättre igen och jag är positiv till att även jag och Luxemburg ska kunna lära oss att älska varandra.

Igår tog Richard ledigt halva dagen så vi gick och registrerade oss och ansökte om skattekort. Det är alltid mycket som ska fixas när man är ny i ett land men här i Europa går allt åtminstone lite smidigare än i Asien. Så vi är redan officiellt inskrivna i landet och har fått våra social security numbers. Efter allt det administrativa hann vi dessutom med nio lägenhetsvisningar innan Richard begav sig till kontoret. Vi har hittat två stora lägenheter vi kan tänka oss. De är totalt nybyggda och klara att flytta in i om några veckor. Jag hade kanske kunnat tänka mig andra färger på golv och tak men anledningen att dessa två är favoriterna är mycket tack vare att de går att hyra i endast ett år. Alla andra lägenheter vi tittat på krävs att man hyr i tre år. Vi har lite svårt att skriva på ett sådant kontrakt innan vi ens lärt känna staden.

Just nu sitter jag i hotellrestaurangen och gottar mig med en riktigt god frukost. Richard uppvaktade mig ordentligt imorse på min dag innan han smet iväg till jobbet. Jag fick en jättefin handväska som jag absolut inte förväntat mig så jag svävar på små moln just nu. Snart ska jag dessutom ge mig ut på Luxembourgs gator med kameran i högsta hugg, vilket jag älskar. Vem vet, jag kanske till och med unnar mig lite shopping. Så oroa er inte för mig. Jobbsökandet är lagt åt sidan idag, HK-längtan börjar avta och jag kommer få en toppendag!

Hong Kong – Nanjing – Hong Kong – Luxembourg

Nu är det inte många timmar kvar tills jag också befinner mig i vårt nya hemland. Jag sitter i skrivandets stund på en lounge på Heathrow och räknar ner till avgång mot Luxemburg. Känslorna är blandade. Jag är förväntansfull, ledsen, glad och trött. Att lämna Hong Kong har varit väldigt mycket svårare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Som tur är har jag varit lyckligt lottad med underbara vänner och kollegor under mina år i Hong Kong. Tre av mina kollegor offrade igår sin fredagkväll för att bära mina väskor, bjuda mig på middag och vinka av mig på flygplatsen. Det gjorde det hela lite lättare även om en tomhet tog över då jag lyfte och såg Hong Kong krympa från ovan. Tänk ändå vilka snälla vänner och kollegor jag fått. De ställer upp i alla väder. På min väska upptäckte jag dessutom att de satt på en baggagelapp där de alla skrivit under “We’ll miss you Jo, please don’t go”

Det har inte varit en lätt resa att packa ihop lägenheten, säga upp sig, ta farväl av vänner och kollegor och lämna denna underbara stad. När Richard först fick jobbet i Luxembourg blev jag bara glad för jag vet att det är helt rätt beslut att lämna Hong Kong på topp och ta an nya utmaningar i Luxembourg. Med det sagt har de sista veckorna ändå varit otroligt tunga. Veckorna har fyllts av ett högt tempo med många vänner på besök, många middagar, en avskedsfest, luncher, drinkar och allt för många farväl. Att lämna denna underbara stad, denna spontana och lättsamma livsstil och alla intressanta människor är så otroligt mycket tyngre än vad jag kunnat ana. Vi älskar ju vårt liv i Hong Kong och även om Luxembourg kanske blir ännu bättre så är separationsångesten total. Att dessutom varit i Hong Kong två veckor utan Richard har inte gjort saken lättare så jag är otroligt tacksam att mina kära vänner Nina och Ange har haft vägarna förbi.

Efter ett högt tempo och sena nätter behöver vi alla vila och vilket är ett bättre sätt än att vila upp sig hos sina föräldrar Jag åkte till Nanjing i måndags och kom tillbaka till Hong Kong i torsdags. Där har jag inte gjort annat än blivit ompysslad och bortskämd i deras nya lya. Mamma och jag har unnat oss pedikyr, manikyr, shopping och massa fikor. Dessutom har vi ätit massa god hemlagad mat, hotpot och min favorit teppanyaki. Det var helt enkelt en toppenvisit och jag önskar att jag kunnat stanna lite längre.

I torsdags hann jag inte mer än tillbaka till Hong Kong förrän jag än en gång blev bortskämd. Det var Emma och Robin som bjöd på carpaccio och rödvin och även gulliga Angelica kom förbi och sa hej då. Jag kommer sakna er alla så otroligt mycket och jag hoppas vi kommer kunna ses runt om i världen.

På vår avskedsfest vi hade innan Richard åkte kom 25 st av våra vänner och det var en härlig mix av nationaliteter och åldrar. Vissa kommer vara våra vänner för livet och andra har nog bara funnits där för att förgylla vår tid i Hong Kong. Det visar sig med tiden men vi kommer sakna er alla!
IMG_4056IMG_4064IMG_4076IMG_4087IMG_4066IMG_4053IMG_4105IMG_4145IMG_4116IMG_4136IMG_4165

Luxliv

Om bara några veckor byter vi ut skyskraporna mot kullersten. Jag kan fortfarande inte förstå att vi snart kommer bo i lilla Luxemburg av alla ställen. Trots att tanken på att lämna Asien smärtar lite får tanken på att flytta till Luxemburg mig att vilja göra glädjeskutt. Ju mer jag läser på om detta lilla land desto bättre känns det. Vi som tycker att vi lärt oss och vuxit så mycket av bara några år i Hong Kong kommer nog lära oss minst lika mycket i landet som är känt för att ha mer än 150 nationaliteter. Det låter helt otroligt spännande tycker jag.

När jag flyttar har jag bott i denna fantastiska stad i nästan 3 år. I 2 år och 9 månader för att vara mer exakt. Denna tid har än så länge varit den bästa i mitt liv och jag är så otroligt tacksam över att vi fått chansen att göra det här tillsammans jag och Richard. Chansen att uppleva en väldigt annorlunda vardag, chansen att resa och upptäcka de mest fantastiska platser runt om i Asien och chansen att lära känna människor från alla världens hörn. Hade vi stannat i Sverige hade jag garanterat aldrig jobbat på 56:e våningen i en flådig skyskrapa, blivit kulturchockad var och varannan dag, haft cravings efter stekta dumplings eller kunnat gå barbent året om. Jag kommer sakna allt med detta liv, allt från palmer till folkmassor. Vi kanske inte har levt det mest sparsamma eller hälsosamma liv här i Asien men vi är unga och har fått uppleva mer än vad många människor får chansen att göra under en hel livstid. Det har med andra ord varit värt varenda öre och varenda kärlekskilo. Härifrån kommer jag bära med mig fler minnen, erfarenheter och kunskaper än vad jag kunnat drömma om och jag hoppas att alla ni som någonsin får chansen att bo utomlands under en period tar den utan att blinka. Det har absolut stundtals varit jobbigt men det är ingen som har sagt att det ska vara lätt, bara att det är värt det.

Vad mina dagar kommer fyllas med om några veckor kan jag än så länge bara fantisera om. Det är en kittlande känsla. En gissning är att det kommer bli betydligt mer hemlagat och mer löpträning. Det är i alla fall vad vi båda
hoppas på. Nu är lyxdagarna över och luxdagarna kan ta vid. Jag har till och med gått så långt att jag lovat Richard att börja spela golf. Så nu byter vi ut dykningen mot skidåkning, trekkingen mot golf och happy hour-drinkarna mot löpträning. Det där resandet i Asien, ja det byter vi nog bara ut mot resande i Europa 🙂