Borta bra men hemma bäst?

Nu är vi precis hemkomna och krupit ner i soffan med varsin glögg. Vår smekmånad är nu slut och resten av våra liv kan börja. Det är rätt härligt det med även om vår bröllopsresa var precis så underbar som vi önskat.

Sista kvällen i Rio spenderade vi på en dansträning. Folk börjar förbereda sig för karnevalen i februari och vi spenderade kvällen i en stor övningslokal. Det var roligt att se den sidan av Brasilianarna man hört så mycket om. Alla stod upp och dansade oavsett ålder och det var otroligt roligt att se. Jag skulle vilja åka tillbaka till Rio under karnevalen men Richard skulle hellre vilja åka tillbaka under fotbolls-VM såklart.

Jag bad Richard gästblogga så ni får höra lite vad han tyckte men det lockade tydligen inte. Istället får det bli en liten intervju med honom.

Favoritplatsen under resan? Galapagos!
Bästa minnet? Dyka med hammarhajar och mola molas.
Värsta minnet? Vandra sista dagen på Inkaleden när jag var sjuk.
Bästa med Sydamerika? Maten
Sämsta med Sydamerika? Flygplatserna!!!
Favoritstaden? Cusco
Bästa middagen? Hummermiddagen på Galapagos.

Glad andra advent allihop!

20131208-143326.jpg

20131208-143318.jpg

20131208-143310.jpg

20131208-192021.jpg

20131208-192042.jpg

London och Wien

Vi sitter i skrivandets stund på flygplatsen i Wien på väg hem efter en fantastisk weekend med brorsan och hans tjej. Solen har varit närvarande från morgon till kväll och hettan likaså. Vi har svalkat oss med ett flertal glasspauser som sig bör i världens glasstätaste stad. Det har dessutom blivit en och annan Radler (öl med citronjuice) och idag avslutades helgen med varsin wienerschnitzel. Som ni kanske förstår har vi inte gjort så mycket annat än att gotta oss. Wien är en fantastisk stad för den som gillar kultur, historia och mäktiga byggnader, kyrkor och slott. Kameran har med andra ord gått varm i helgen och en bilduppdatering kommer inom kort.

Hur mycket vi än älskar att resa och upptäcka nya platser eller återse kära favoriter, börjar vi bli rätt möra av allt farande och flängande. Richard hann knappt vila upp sig efter sin tredagars svensexa i Barcelona innan vi lyfte igen och jag spenderade förra helgen i London med en favorit från Hong Kong.

Det är något speciellt med London som jag inte kan sätta fingret på. Så fort jag satte mig i den svarta brittiska taxin och färdades genom den livfyllda staden och passerade alla röda dubbeldäckare pirrade det nästan i magen. En blandning av lycka och nostalgi. Mycket för att det var i just London jag första gången fick chansen att testa på att bo i ett främmande land. Trots att det var under en kortare period och vi levde ett minst sagt oglamoröst liv, var det underbart! Den här gången fick jag dessutom njuta av sällskapet av en av mina bästa vänner från Hong Kong vilket också skapade nostalgikänslor.

Vi är lyckligt lottade vi som har chansen att resa så mycket som vi gör och som har sådana fantastiska människor i våra liv som möter upp oss eller hälsar på oss! Fast efter bröllopet ska nog även våra små resväskor få vila.

20130721-195652.jpg

Möhippa i Paris

Jag klandrar er inte för att tro att bloggen är nedlagd. Att tiden inte räckt till kan tyckas vara en dålig ursäkt men i det här fallet är denna ursäkt även sann.

Veckodagarna rusar förbi och helgerna, fyllda med resor och utflykter, även snabbare. Vi har gjort ett kärt återbesök till en av våra Europeiska favoritstäder Bernkastel-Kuez. En underbart charmig stad vid Moselfloden i Tyskland. Där finns bland annat ett vinmuseeum där man får varsitt vinglas och fritt gå och prova Rieslingviner nere i källaren. Helt klart den bästa vinprovningen vi varit på 😉 Vi skippade den för denna gången för vädret var fantastiskt så vi hamnade på en uteservering istället. Staden är främst så charmig för att man kan sitta mitt i staden och ha utsikt över krokiga, smala hus, sluttningar med vinodlingar och den vackra Moselfloden på en och samma gång. Jag hade tyvärr inte med mig kameran för ovanlighetens skull men vi kommer garanterat åka dit igen då detta smultronställe bara ligger 45 min bort.

Helgen efter det firade vi midsommar hos Richards kollega med ett stort sällskap svenskar och fransmän. Vi började dagen med en midsommarlunch och avslutade den med Luxemburgs största folkfest, nationaldagsfirande. Under nationaldagen reser folk från alla grannländer till Lux för att fira, vägar stängs av, och gågator kantas av scener och öltält. Vi som annars brukar klaga på att Lux är lite dött fick oss minst sagt en chock. För er som känner HK kan vi meddela att hela centrala Luxemburg var lika packad med människor som LKF under Rugby Seven. Vi fick användning av våra år i HK där vi lärt oss att på smidigaste sätt ta sig igenom stora folkmassor. Det var otroligt kul och vi försöker redan locka hit vänner för nästa års nationaldagsfirande.

Förra helgen åkte jag, ovetandes om en möhippa, för en liten weekend till Paris. Jag satte mig trött på tåget på fredagskvällen i tron om att en lugn helg på tu man hand med Ange och mycket shopping väntade. Jag hade fel! Jag hann inte mer än stiga in på hotellrummet innan det skålades med vin med mina brudtärnor som jag var minst sagt chockad och glad att se. Det var början på en helg jag inte hade förväntat mig. Plågsamma uppdrag väntade hela lördagen. Baguetter skulle säljas, kinesiska turister skulle vara med på foton och självporträtt skulle målas. För att inte tala om att jag inför hundratals människor skulle “träna” på min altargång med okända män utanför Sacrecoeur till tonerna av bröllopsmusik. Jag är dock stolt över att sålt ett självporträtt målat med vattenfärg bredvid ett flertal riktiga konstnärer i centrala Paris. Det är inte många som kan skryta med det. Att jag fick rea ut min konst för endast 50 cent spelar ingen större roll, jag är fortfarande en sann konstnär 😉

Den här helgen blev det en snabbvisit i Sthlm, eller närmare bestämt Rånäs slott utanför Norrtälje, där det vankades bröllop. Det var en Richards vänner som gifte sig och det var ett underbart fint bröllop med mycket kärlek och fint väder. Enda nackdelen för vår del var väl att man insåg hur mycket vi har kvar att fixa till vårt egna. Paniken börjar komma krypandes när man dessutom räknar helgerna som är kvar innan vår stora dag och inser att man är bortrest var och varannan helg. På fredag väntar London för mig där jag ska möta upp en av mina bästa vänner från Hong Kong.

Nej, nu ska vi stupa i säng trots att klockan bara är barnet. Det har blivit vår måndagsrutin med det här tempot!

Vi ses om en månad alla när och kära 🙂

IMG_0124 IMG_0512 IMG_0091

Var är hemma?

Om sanningen ska fram har den här första månaden i Luxemburg varit minst sagt kämpig. Den har varit jobbig för oss båda, men Richard har tagit det bättre. Det började redan de sista veckorna i Hong Kong då verkligheten slog mig som ett slag i magen. Jag skulle lämna denna underbara stad som jag senaste åren kallat hem. Jag skulle lämna mitt hem för gott. Hur förbereder man sig på det? Det går inte. Jag höll mig sysselsatt från morgon till natt och sömn blev snabbt en bristvara. Jag njöt av Hong Kong in i det sista och träffade varenda kotte jag var bekant med för ett sista avsked. Det var roliga veckor men en klump i magen började ta form och växte sakta men säkert när dagarna rusade förbi. Det absolut värsta ögonblicket var inte någon av alla farvälkramar, det var inte att lämna kontoret en sista gång, det var inte ens att säga “hej då lägenheten” när jag stängde dörren och mina kollegor bar ner mina väskor för trappen. Det absolut värsta ögonblicket var att titta ut genom fönstret och se ner över Hong Kong när flyget lyfte. först förstod jag att det var på riktigt.

Första helgen i Luxemburg var, som tidigare nämnt, smått plågsam. Jag var trött, förkyld och hade hemlängtan. Luxemburg bjöd dessutom på väder som vi i Hong Kong kallar vinter. Jag hade hemlängtan till Hong Kong, för Hong Kong var mitt hem. Inte Sverige och absolut inte främmande Luxemburg.

När helgen var över blev det sakta men säkert bättre och nyhetens behag tog vid. Jag kunde ganska snabbt se ett ljus i slutet av djungeln av jobbsökande, pappersarbete och lägenhetsjakt. En ljus framtid. En framtid med Richard där vi båda skulle trivas. Tyvärr har denna känsla inte alltid hållt i sig utan ibland varit spårlöst försvunnen. Då har allt känts övermäkigt. Hopplöst. Vissa stunder har jag knappt sett en anledning till ett liv utanför Asien. Att det dessutom varit den asbolut sämsta våren på decennier här i centrala Europa har inte förbättrat humöret. Det har regnat ca 25 av 30 dagar sen jag landade i denna stad. Det brukar förvisso regna en hel del i Hong Kong också under vissa perioder men då kan man åtminstone lämna jackor och halsdukar hemma. Här är det i skrivandets stund, bara en vecka kvar till juni, 7 grader och regn. Väderförhållanden som vi vid det här laget blivit allt för familjära vid.

Vi har gjort små avbrott i form av dagsutflykter till våra grannländer men knappt det har hjälpt. Tomrummet efter Hong Kong kommer inte fyllas på en vecka eller två, men det är okej. Det får ta sin tid. Jag kan redan se en förändring. En förändring åt rätt riktning. Jag brukar allt oftare, ibland av misstag men ändå, kalla Luxemburg mitt hem. För några år sedan hade vi bara en enda plats vi kallade hem. Stockholm. Idag har vi tre. I helgen åkte vi hem till Stockholm för ett kärt återseende, därifrån bilade vi sedan hem till Luxemburg och här sitter vi nu och stundtals längtar hem till Hong Kong. Det är faktiskt inte fy skam! Luxembourg 041Luxembourg 039 Luxembourg 061

Frankrike, Belgien och Limpertsberg

Nu är det dags att uppdatera er igen med vad vi har sysselsatt oss med på sista tiden. Vi hade en röd dag här i Lux förra veckan så Richard var ledig tor-sön och vi har varit fullbokade från morgon till kväll.

I torsdags lånade vi en bil av SEB och begav oss till vår franska granne Metz. Där gick vi bara runt och strosade på kullerstensgator och torg, kikade i inredningsbutiker och avnjöt lite crepes på en uteservering. Ännu en charmig grannstad men jag måste nog påstå att Trier är favoriten än så länge.

Vi fick behålla SEBs lånebil även på fredagen så då passade vi på att åka till IKEA, i Belgien. Ja, så nära är det till alla grannländer. Man tar bilen 20-30 min för att besöka IKEA och så hamnar man utomlands, inga konstigheter. Vi köpte på oss en stor soffa, två dubbelsängar, en garderob, ett skrivbord och en stol. Vi ville givetvis slippa äktenskapsprovet att skruva ihop dessa möbler tillsammans men vill man ha dem monterade får man betala 20%(!!!) extra. Så resten av helgen gick åt till att skruva möbler och trots lite blåsor på händerna och ryggvärk var det faktiskt ganska kul. Vi klarade äktenskapsprovet galant utan minsta diskussion. Mitt hat till IKEA har förvandlats till hatkärlek.

Vi bor nu alltså i en lägenhet som sakta men säkert börjar likna ett hem. Trots en del möbler ekar det dock forfarande då lägenheten är relativt stor. Området vi bor i är jättefint och vi har gångavstånd till det mesta.

20130514-171759.jpg20130514-171809.jpg20130514-171821.jpg

Limpertsberg – vårt nya hem

Idag fick vi nycklarna till vår lägenhet! Den ligger i Limpertsberg, ett område som alla här i Lux rekommenderat. Det är 10 min gångväg till en stor park eller in till stadskärnan. Dessutom har den tre sovrum och är dubbelt så stor som den vi hade i Hong Kong. Nu när vi har en lägenhet gäller det bara att skapa sig ett hem också. Det lär ta sin tid med tanke på att vi inte har några möbler, men kul kommer det bli. Snart är ni alla välkomna att bo i vårt gästrum.

Första intrycket

Här kommer en lägesrapport från ett 20 grader varmt och soligt Luxemburg.

Lägenhetsjakt
Vi hade bestämt oss för en lägenhet och fått bekräftat att den var “reserverad” för oss och att det bara fattades att kontraktet skrevs på. Av erfarenhet vet jag att inget någonsin är klart förrän papper är påskrivna, vad det än gäller. Visst hade jag rätt också. Det är ett helt nybyggt hus. Hälften av lägenheterna är redan uthyrda och vi valde en av de som fortfarande var lediga men nu har ägaren av huset kommit fram till att han själv ska ha just den lägenheten. Lite sent påkommet kan tyckas. Så nu står vi och väljer mellan de andra två. Ena har två sovrum och är perfekt för oss bortsett från ett fult kök. Den andra har ett kök mer i vår smak och egentligen ett bättre vardagsrum men en sämre hall och istället tre sovrum. Ett extra rum att möblera. Vilken ska vi välja?

Staden
Staden är väldigt vacker och unik. Här hittar man onändligt med vackra byggnader, färgglada fasader, charmiga torg och stora parker. För att inte tala om alla mysiga restauranger och bistron. Jag har även upptäckt att shoppingen är mycket bättre än jag trodde. Det kan ju bli lite jobbigt att ta tåget till Paris varje gång man är shoppingsugen, eller inte 🙂
Den största nackdelen är att staden är väldigt levande på vardagar men dör lite på helger, eller rättare sagt söndagar. Alla butiker, de flesta restauranger och även matbutiker(!) är stängda. Detta resulterar i en stad lika öde som Hong Kong under en T8. Alla verkar ta bilen och resa till någon närliggande stad så vi räknar dagarna tills vi kört ner vår lilla pärla. Då blir det roadtrips. I helgen blir det nog tåget till Paris istället.

Språket
Jag och Richard bestämde oss väldigt snabbt för att lära oss franska nu när vi bor i ett fransktalande land. Jag trodde dock att de flesta skulle tala engelska och att man inte dagligen skulle höra eller behöva utnyttja den franska språket men som tur var hade jag fel. Går du in i en butik möts du genast av ett bonjour och när du avslöjar dig själv med att svara med en konstig brytning så fortsätter de att tala franska med en. Förklarar jag på engelska att jag inte pratar franska så ler de och fortsätter på franska. Dessutom är många menyer enbart på franska så man använder flitigt lexikon-appar på mobilen. Nu har dock Richard ett stort försprång som redan studerat franska i många år medan jag kämpade på med spanska. Vi ska ändå försöka gå en kurs tillsammans så får vi se hur det går. Önska oss lycka till 🙂
Luxembourg 1109 Luxembourg 1092 Luxembourg 1124 Luxembourg 1089